Vilka olika typer av fonder finns?

 

En investeringsfond innebär enkelt förklarat en fond som vi investerar pengar i och som förhoppningsvis ökar i värde med tiden. Man kategoriserar investeringsfonderna antingen i värdepappersfonder (aktiefonder, räntefonder och blandfonder) eller i så kallade specialfonder (hedgefonder). Sparbyrån förklarar skillnaderna mellan dessa nedan.

Värdepappersfonder

Sparbyrån fonder

Aktie-fonder

Aktiefonder är det absolut vanligaste fondalternativet bland svenska sparare, deklarerar Sparbyrån. Och det är kanske inte så konstigt med tanke på att det finns så otroligt många inriktningar och strategier att satsa på, vilket gör valmöjligheten stor. Vilka är det bästa fonderna 2017? Om en fond ska få räknas som en aktiefond så måste större av innehållet bestå av just aktier. De underliggande aktiernas utveckling är därför det som i huvudsak styr avkastningen.  Hur stor risk fonden får är enligt Sparbyrån beroende på vilken inriktning fonden har, vilka länder fondförvaltaren väljer att placera i, hur etablerad eller osäker marknaden är etc. Givetvis kommer till exempel en aktiefond som placerar i branscher och marknader som svänger mycket beroende på världsekonomin att också få en högre risk. Aktiefonder brukar passa många enligt Sparbyrån, även om denna typ har högre risk än blandfonder och räntefonder. Denna typ av fond har generellt lite högre avgifter, men har även högre förväntad avkastning än om man jämför med blandfonder och räntefonder. Dessa fonder lämpar sig för lite längre sparande.
ränte fonder från sparbyrån

Räntefonder

Räntefonder placerar i räntebärande värdepapper, till exempel statsskuldsväxlar, bostadsobligationer eller företagscertifikat. Man kan dela in räntefonderna i två kategorier enligt Sparbyrån, långa eller korta räntefonder. Gemensamt för alla räntefonder är att det är ränteläget som styr dem på olika sätt. Korta räntefonder placerar i kortare lån, alltså på räntebärande värdepapper med kortare löptid. Korta räntefonder innebär mindre risk än långa räntefonder, blandfonder och aktiefonder, men innebär också mindre avkastning enligt Sparbyrån. Långa räntefonder placerar i obligationer, och kallas därför ibland just för obligationsfonder. Här satsar man på innehav med längre löptid och förvaltarna måste därför ha ett längre perspektiv i placeringarna för att kunna ta hänsyn till eventuella händelser på vägen. Sparbyrån menar att det är därför långa räntefonder har lite högre risk än korta räntefonder men också lite högre avkastning.

Blandfonder

Här placerar man i både aktiefonder och räntefonder för att försöka balansera upp risk med avkastning. Fördelningen mellan aktiefonderna och räntefonderna skiljer från fond till fond och man måste vara noggrann med att kontrollera vad blandfonden innehåller. I blandfonderna handlar det mycket om att parera så att man äger aktier i uppgång och har lite mer säkra placeringar i räntefonder på nedgång, enligt Sparbyrån. Dessa fonder har mindre risk än aktiefonder men mer risk än räntefonderna, avkastningen följer därefter och passar generellt för medellånga sparanden.

sparbyrån aktier

Övriga värdepappersfonder

Det finns även andra typer av värdepappersfonder. Vi har till exempel etiska fonder som väljer att placera i företag med hänsyn till olika etiska värderingar. Man kanske exempelvis tar avstånd från att investera i tobak eller spel. Det finns också enligt Sparbyrån miljöfonder som istället för att avstå olika kategorier väljer att placera i hållbara resurser och förnyelsebar energi till exempel. Vi har även fonder som investerar i andra fonder, så kallad fond-i-fond. Dessa fonder har väldigt stor riskspridning av naturliga skäl. Sparbyrån vill också nämna indexfond som en annan typ av värdepappersfond. Dessa är egentligen aktiefonder, men följer passivt ett givet index, alltså följer börsen. Detta är helt datoriserat och kostar därför ingen förvaltningsavgift.

Hedgefonder

Den andra kategorin av investeringsfonder är så kallade hedgefonder. Dessa har enligt Sparbyrån mycket friare placeringsmöjligheter eftersom dessa inte behöver följa de vanliga aktiefondernas krav. De kan till exempel handla med onoterade aktier, investera aktier i färre antal bolag och blanka aktier, alltså tjäna pengar i nedgång. Eftersom att detta är ett mycket friare alternativ så måste man såklart också vara mycket mer påläst i vad det är för fond man placerar i och hur just deras strategi ser ut, menar Sparbyrån.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sju + 20 =